Theresienstadt

Emma Holmback & Julia Åbonde

Theresienstadt var ett koncentrationsläger och judiskt getto som användes från november 1941 till maj 1945. Lägret ligger cirka 50 kilometer från Prag i staden Terezin, som är en liten stad med ungefär 3000 invånare. Lägret var byggt för att rymma 10 000 fångar men som mest fanns 53 000 personer samtidigt. Theresienstadt byggdes på 1780-talet av kejsaren Joseph den andra och det skulle användas som ett fort för att skydda Prag från fiender i norr. Staden Terezin är uppkallad efter hans mamma som hette Maria Teresia.

Theresienstadt var inte egentligen tänkt att fungera som ett massförintelseläger, utan som ett ställe att förvara judarna på. Ändå dog över 30 000 judar där och en stor del av dem var barn. Den höga dödssiffran berodde bland annat på avrättningar. Det var även väldigt trångt, i ett rum kunde det bo flera hundra människor. Därför spreds sjukdomar väldigt snabbt. Många svalt också ihjäl på grund av den näringsfattiga maten som de fick i små portioner. Arbetet var lika hårt som i alla andra koncentrationsläger och de tvingades bland annat att tillverka exportvaror som damkläder och leksaker och också saker till den tyska krigsindustrin.

                                                   Rum där judarna levde och sov.

                                                   Här avrättades judarna.


Judarna som kom till Theresienstadt blev oftast inte kvar där speciellt länge, det var bara ett ställe där de förvarade judarna en kortare tid. De fångar som inte dog i Theresienstadt dog ändå nästan alltid senare när de skickades iväg till Auschwitz-Birkenau. I Auschwitz fördes de gamla och odugliga direkt till gaskamrarna och de yngre som fortfarande kunde arbeta utnyttjades en tid till före de också dödades.

Theresienstadt var ett så kallat mönsterläger, som nazisterna visade upp för resten av världen för att ge en bättre bild av judarnas liv i koncentrationslägren. Därför skickade man endast dit bildade människor som t.ex. vetenskapsmän, författare, filosofer, musiker och konstnärer. Hitler menade att Theresienstadt var ett ställe där judarna kunde gömma sig från kriget och komma bort från stressen. Sammanlagt skickades ungefär 140 000 människor till Theresienstadt och de var både judar, halvjudar och sådana som var gifta med en jude. De deporterade kom både från Tyskland och från andra områden som tyskarna ockuperat. Den 23 juni 1944 besökte några representanter från röda korset Theresienstadt för att inspektera hur de internerade judarna hade det. Röda korset hade efter långa förhandlingar äntligen fått tillåtelse att komma och titta hur förhållandena i lägret var. Nazisterna hade noga valt ut Theresienstadt som skulle få besökas.

Förberedelserna i Theresienstadt hade pågått länge för att få gettot i presentabelt skick. De äldre, sjuka och mest undernärda judarna skickades till gaskamrarna i Auschwitz. Människorna som blev kvar tvingades måla husen, skura gatorna med såpvatten och sjukhusen fick ny utrustning som såg bra ut men som egentligen inte fungerade. Gatorna fick också namn istället för bara nummer, parker anlades och skyltfönster till butiker gjordes i bästa skick, men skylt fönstren var också allt som fanns för butikerna var inte riktiga. Representanterna fick en mycket positiv bild av lägret men allt de fick se var egentligen bara en uppbyggd fasad. Under besöket fick judarna inte säga något negativt om livet där, och om de gjorde det bestraffades de med döden. I samband med röda korsets besök gjorde tyskarna även en propagandafilm om lägret. I filmen såg fångarna lyckliga ut, de sov med täcke och kudde, spelade kort och fick rikligt med mat. Alla judar som deltog i filmen skickades till Auschwitz-Birkenau direkt efter inspelningen.

Fångarna tvingades att göra konst, teater, måla, dansa och skapa musik, men de omänskliga förhållandena i lägret fick förstås inte framkomma i konsten. Ändå fanns det människor som i hemlighet trotsade de reglerna och gjorde målningar som man sedan gömde eller smugglade ut till omvärlden. Många av de målningarna som gjordes i Theresienstadt finns bevarade på museum.

                                                               Arbete ger frihet.


Det var inte många av barnen som varit i Theresienstadt som klarade sig därifrån med livet i behåll. En av dem som överlevde var Helga Weiss som var 12 år gammal när hon och hennes mamma och pappa blev kallade till transporteringen till Theresienstadt. Under tiden för andra världskriget skrev Helga regelbundet dagbok. De här anteckningarna har hon senare gjort en bok av för att människor skall få läsa om judarnas öde och aldrig glömma vad hennes generation fick utstå.

Dagboken börjar när de ännu bor hemma men de tappar sina rättigheter en efter en. Senare i Theresienstadt fortsätter hon skriva i smyg om de hemska förhållanden som råder där. Männen och kvinnorna måste bo skilt och det finns också skilda baracker för pojkar och flickor. Barackerna är namngivna efter olika tyska städer som Dresden, Magdeburg och Hamburg. Kvinnorna kunde jobba som städare eller sy kläder och männen kunde hjälpa till att bära väskor med nykomlingar, bygga olika saker och om de hade tur kunde de få jobb på kontor och sköta om ekonomiavdelningen. Helga berättar om hur de försökte göra det bästa av situationen där. Ett tag var nästan hela hennes släkt där, men eftersom det ofta skedde transporteringar var de ständigt rädda för vem som var näst i tur att åka med österut. Helga tecknade också mycket av det hon såg inne i Theresienstadt och dagboken har hon kunnat sammanställa nu efteråt tack vare hennes morbror som smugglade                                              ut hennes teckningar och dagboksanteckningar.

Efter krigstiden användes fortet i Terezin en tid av de allierade som ett fängelse för tyska och österrikiska krigsfångar. Staden bredvid är idag en civil by. Theresienstadt fungerar idag som ett museum och det ordnas guidade rundturer där. Där finns också en minnesplats för alla de som dog där.

                                                  Minnesplatsen i Theresienstadt.


Källor:

Röda korset fördes bakom ljuset/ Stine Grynberg: varldenshistoria.se

I koncentrationslägren målade man med livet som insats/ Peter Lüttge: svenska.yle.fi

Theresienstadt: levandehistoria.se

Terezin Consentration Camp: History & Overview

Koncentrationslägret i Theresienstadt/ Linnea Svensson: blogg

Helgas dagbok/ Helga Weiss