Den kommunistiska eran

Den kommunistiska eran

Lucas Nygren, Niklas Ek & Hugo Helenelund

Den kommunistiska eran i Tjeckoslovakien på 1900-talet kan delas in i tre huvudsakliga händelser. Pragkuppen (1948), Pragvåren (1968) och sammetsrevolutionen (1989).

Pragkuppen 1948

Pragkuppen är början på den kommunistiska eran i Tjeckoslovakien. Denna händelse inträffade i februari 1948. Kommunisternas syfte med kuppen var avsätta Tjeckoslovakiens regering och bilda en ny.

26 maj 1946 hade det hållits parlamentsval i Tjeckoslovakien där det kommunistiska partiet hade blivit det största. Partiet hade där deltagit i en koalitionsregering, som innebär att regeringen består av två eller flera partier. Genom att det kommunistiska partiets ledare Klement Gottwald var premiärminister kunde partiet utnyttja detta och få mer inflytande i Tjeckoslovakien. När de borgerliga ministrarna försökte avgå i februari 1948 genom att tvinga fram nyval så krävde Gottwald att deras platser skulle ersättas med kommunister. Tjeckoslovakiens president Edvard Beneš vägrade till en början att låta kommunisterna att få all makt i landet precis som de trodde men när massdemonstrationer började och fackföreningar hotade med generalstrejk så gav han slutligen efter sig den 25 februari. Detta gav den Röda Armen från Sovjetunionen en ursäkt att invadera landet och återställa ordningen. En generalstrejk betyder att nästan alla arbetstagare inom ett område helt lägger ned arbetet. Därefter fick Gottwald bilda en ny regering.

Borgerliga ministrar avgår i februari 1948.
Borgerliga ministrar avgår i februari 1948.


Det fanns en man som inte ingick i Klement Gottwalds regering och det var Jan Masaryk och han var utrikesminister. Han var kvar i regeringen till den 10 mars 1948 då han hittades död på utrikesministeriets gårdsplan utanför ett badrumsfönster. Efter utredningen fastslog man att det var självmord. Men år 1989 kritiserades detta av specialister och de menar att det var ett välplanerat mord.

Genom att använda sig av sovjetiskt tvång kunde kommunisterna förstärka sin ställning i landet ännu mer och bli helt dominerande. Kommunisterna föreslog en ny grundlag eller regeringsform som president Beneš vägrade att underteckna. Beneš avgick senare och Gottwald valdes till president i stället. När det senare var val sex månader efter kuppen var alla partier förenade i en enda valsedel där kommunisterna hade majoritet. Den sjuke Beneš avgick och Gottwald blev president. Tjeckoslovakien fortsatte att vara en kommunistisk diktatur ändå till sammetsrevolutionen 1989.

Kommunister som demonstrerar för kuppen.
Kommunister som demonstrerar för kuppen.


När Edvard Beneš dog tog han med sig de demokratiska drömmarna och förhoppningarna samt de Tjeckoslovakiska traditionerna. Efter att Gottwald blivit president i Tjeckoslovakien försökte han vara en självständig ledare och föra fram en bra politik. Med tiden tvingades Gottwald att rätta sig enligt Sovjetunionen från påtryckningar av Stalin. Gottwald tvingades också införa några förbättringar enligt sovjetisk förebild som bland annat att göra jordbruket kollektivt, dvs. att slå ihop allt jordbruk, och att föra över industrin till statlig ägo. Mot de här reformerna uppkom dock ett motstånd och Gottwald tvingades göra en rad utrensningar bland det tjeckoslovakiska folket. Utrensningar skedde främst bland icke-kommunister men snart drabbas även folket inom kommunistpartiet. I rättegångarna dömdes stora antal folk till döden eller hårda fängelsestraff. Bland de dömda fanns även kommunistpartiets generalsekreterare Rudolf Slánský och landets senare ledare Gustáv Husák. Slánský dömdes till döden medans Husák bara dömdes till politisk rehabilitering.

Gustáv Husák.
Gustáv Husák.
Rudolf Slánský.
Rudolf Slánský.


Pragvåren 1968

Tjeckoslovakien hade i början av 1960-talet en ekonomisk nedgång. En stor del av tjeckoslovaker skyllde det ekonomiska läget på det kommunistiska styret och krävde en reform. Man ersatte i början av 1968 den stränga generalsekreteraren Antonín Novotný med den nytänkande Alexander Dubček. I april samma år så presenterade Dubček ett liberalt reformprogram som skulle förbättra den dåliga ekonomin, i reformen ingick också pressfrihet och yttrandefrihet för medborgarna. Idén som kallades "socialism med ett mänskligt ansikte" fick ett stort stöd bland allmänheten, medan ledarna i Moskva och andra politiker inte var av samma åsikt. Reformen resulterade i att antisovjetisk propaganda började dyka upp och andra politiska riktningar började spridas.

Alexander Dubček.
Alexander Dubček.


Ledarna i Sovjetunionen tyckte inte om det som hände i Tjeckoslovakien utan kallade den tjeckiska ledningen till överläggning. Tjeckoslovakerna vägrade att överge sin reformation, men de lovade att inte tillåta anti-kommunistiska tendenser och flerpartisystem. De lovade också att stå fast i Warszawapakten. Men detta ansåg de sovjetiska ledarna att inte var tillräckligt. Sovjetunionen och länderna i Warszawapakten var rädda att Dubčeks reformation skulle försvaga kommunistblockets ställning i kalla kriget.

Natten till den 21 augusti 1968 så invaderades Tjeckoslovakien av en stor sovjetisk armé med ca. 7500 stridsvagnar, de stöddes av andra länder i Warszawapakten och antalet soldater uppgick till mellan 200 000 och 600 000 stycken. Runt hundra människor miste livet i invasionen och fler skadades. Dubček skickades till Sovjetunionen och arresterades men han sändes senare tillbaka med begränsad befogenhet och byttes i april 1969 ut till Gustav Husák, som var mera accepterad av Moskva, han återställde ordningen som till före reformerna.

Tjeckoslovaker som bär sin flagga bredvid en brinnande sovjetisk stridsvagn under invasionen av Tjeckoslovakien 1968.
Tjeckoslovaker som bär sin flagga bredvid en brinnande sovjetisk stridsvagn under invasionen av Tjeckoslovakien 1968.


Demokratiska länder runt om i världen var kritiska till invasionen men de valde att inte ingripa fysiskt med att utmana sovjet. Sovjetunionen försvarade invasionen med Brezjnevdoktrin. Brezjnevdoktrin var en sovjetisk utrikespolitik som innebar att de ansåg sig ha rätt att ingripa i en kommunistisk stat där kommunismen hotades, ingripandet kunde ske med militär om det var nödvändigt.

Demonstrationer i Helsingfors mot invasionen av Tjeckoslovakien.
Demonstrationer i Helsingfors mot invasionen av Tjeckoslovakien.


Sammetsrevolutionen 1989

Händelser under hösten 1989 i Tjeckoslovakien som fick det tjeckoslovakiska kommunistpartiet att överlämna makten till regeringen. Sammetsrevolutionen är en av orsakerna till att de kommunistiska partierna förlorade makten i Östeuropa och Sovjetunionen mellan 1989 och 1991.

Människor samlas på torget i Prag 1989
Människor samlas på torget i Prag 1989


Året 1989 var ett av de största åren inom historia enligt folket i Öst- och Centraleuropa. Kommunistregeringar störtade och berlinmuren föll, detta ledde till enande av Öst- och Västtyskland som formades till dagens Tyskland.

Demonstrationer

Året 1989, 21 år efter invasioner 1968 utbröt i Prag stora demonstrationer som sedan blev stoppade av polisen. Oppositionen uppmuntrades av de andra demonstrationerna i landet. 17 november demonstrerade studenter i Prag med anledning av 50-års dagen av Jan Opletals död. Demonstrationen samlade 100 000 personer, men blev åter igen stoppat av polisen, hundratals personer misshandlades och en del häktades.

Den 19 och 20:nde november utbröt åter igen stora demonstrationer med uppskattningsvis 150-200 000 demonstranter. De flesta var studerande, men några dagar senare anslöt sig också 10 000 arbetande. 22 november började den tjeckoslovakiska televisionen rapportera om demonstrationerna.

26 november publicerade medborgarforum ett manifest där man krävde följande förändringar; kommunistpartiets ledande ställning skulle ersättas oberoende politiska partier, förändrad utrikespolitik och marknadsekonomi skulle införas.

Den 3 december förklarades att den tjeckoslovakiska regeringen skulle ombildas. 4 december krävde medborgarforum ny regering och nya parlamentsval. 7 december avgick premiärministern. 10 december avgick presidenten efter att ha utnämnt den nya regeringen.

Prag efter sammetsrevolutionen

Prag anslöt sig till NATO 1999 och EU 2004. Politiskt var läget stabilt och demokrati har varit rådande, det är spritt över 2 huvudpartier; demokratiska medborgaralliansen och socialdemokratiska partiet.

Efter att Husák avgått som president fanns flera tänkbara kandidater. Kommunistpartiets kandidat var Ladislav Adamec, den 16 december sa Václav Havel att han kunde bli president. Flera kommunistiska ledamöter tvingades avgå och nya oppositionspolitiker invaldes.

Namn: Lucas Nygren, Hugo Helenelund, Niklas Ek.

Källor:

Sammetsrevolutionen/Wikipedia: Wikipedia 21.2.17

Sammetsrevolutionen 1989/Prague.fm

http://www.prague.fm/sv/12124/sammetsrevolutionen-1989/ 21.2.17

Pragkuppen/Wikipedia: Wikipedia 21.2.17

Pragkuppen/Mats B: MatsB 21.2.17

1948 Czechoslovak coup d'état/Wikipedia: https://en.wikipedia.org/wiki/1948_Czechoslovak_coup_d'%C3%A9tat 21.2.17

Socialistiska republiken Tjeckoslovakien/Wikipedia: Wikipedia 22.2.17

Pragkuppen/Stig Hertze: Stig Hertze 22.2.17

Pragvåren 1968 / Mats B : MatsB 20.2.17

Pragvåren / Stig Hertze: Stig Hertze 21.2.17

Prag Våren 1968 / Prague Guide : Prague Guide 21.2.17

Brezjnevdoktrinen / Wikipedia: Wikipedia 22.2.17

Pragvåren / Wikipedia : Wikipedia 22.2.17

Bildkällor:

Ministrar avgår/Wikipedia: Wikipedia 21.2.17

Kommunister demonstrerar/ Wikipedia: https://en.wikipedia.org/wiki/1948_Czechoslovak_coup_d'%C3%A9tat#/media/File:Agitace-1947.jpg 22.2.17

Gustav Husak/ Wikipedia: Wikipedia 22.2.17

Rudolf Slansky/ Wikipedia: Wikipedia 22.2.17

Alexander Dubček / Wikipedia: Wikipedia 22.2.17

Tjeckoslovakier som bär sin flagga / Wikipedia : Wikipedia 22.2.17

Demonstrationer i Helsingfors / Wikipedia: Wikipedia 22.2.17

Folk samlas på torget i Prag Källa / Wikipedia: Wikipedia 22.2.17